Ridsport

Svenska Ridsportförbundet är ett av Sveriges största idrottsförbund med sina drygt 153 000 medlemmar och 895 klubbar. Ridsporten är en av få idrotter där män och kvinnor tävlar mot varandra på lika villkor. I Sverige är det dock övervägande tjejer som utövar sporten.

För att utöva någon av ridsportens grenar måste du inte ha en egen häst. Du kan rida på ridskola. Ridskolor finns runt om i Sverige och är en utmärkt plats att inleda sin ryttarkarriär på. Här får du lära dig grunderna i både ridning och hästhållning. Hästar är stora djur och deras flyktbeteende sitter djupt. Det är därför viktigt att tänka på säkerhet när du hanterar hästar. På många ridskolor består terminen av både praktiska och teoretiska lektioner. Oavsett om det finns golvlister eller inte i klubbstugan eller teorisalen får du här lära dig massor. Teoripassen sker självklart också ute i stallet genom mer praktiska övningar.

Under Ridsportförbundets paraply finns det flera grenar. Hoppning, dressyr och fälttävlan är de största grenarna och dessa är också med på OS-programmet. Parasport är ridning för personer med funktionsnedsättning. I Sverige är ridsporten en av de största parasporterna och Sverige har tagit många medaljer på internationella mästerskap. Men i övrigt fungerar ridning främst som terapi och träning för den här utövargruppen. Ridning och att hålla på med hästar är terapi och träning för de allra flesta människor. Distansritt, voltige, reining, working equitation och mouted games är också grenar inom ridsporten.

Sportkörning

De grenar som är uppräknade ovan utövas på en häst. Men det finns ytterligare en gren inom ridsporten – sportkörningen. I sportkörning tävlar du med ponny eller häst i enbet, par eller fyrspann. Enbet betyder att du kör en häst. Precis som i fälttävlan består sportkörningen av tre delprov: precision, dressyr och maraton. Det är alltid två personer i vagnen. Kusken och medhjälparen. Medhjälparen kallas för groom. I dressyr- och precisionsmomenten sitter groomen stilla bakom eller bredvid kusken. I maratondelen är groomen betydligt mer aktiv och står då bakom kusken och lutar sig åt olika håll för att ekipaget på bästa sätt ska klara av hindren.

I dressyren kör kusken ett förutbestämt program i skritt och trav. I enbet ingår även galopp. Utöver hur programmet genomförs bedömer domaren även vagnen och hästarnas skick, kuskens klädsel, hur utrustningen ser ut, med mera.

Maratonprovet kan jämföras med terrängritten i fälttävlan. Det är ett delmoment fullt av fart och fläkt som det är roligt att titta på. Hindren som ekipagen ska ta sig igenom varierar. Det kan vara alltifrån vattenhinder till krångliga kombinationer med många svängar. I varje hinder ska ekipaget ta sig igenom de portar som har angetts. När ekipaget går in i hindret startas tidtagningen och när de kör ut genom portarna efter sista hindret stoppas tiden.

Precisionsprovet är den avslutande delen och körs på en bana mellan koner. På konerna ligger det plastbollar som är fyllda med vätska. Om en boll ramlar ner ger det tidstillägg eller felpoäng. Banan körs på tid.